lördag 15 april 2017

Heidi: Nummerlappshypokondri och halvmaraångest

Women's Health halvmarathon närmar sig med stormsteg. Loppet är den 22 april. Alltså väldigt, väldigt snart... Jag kan ju ärligt säga att jag inte alls har tränat så bra som jag önskar och borde. Jag vet inte alls hur det kommer att gå på loppet. Jag har hittills försökt ignorera det faktum att det idag är exakt en vecka kvar!! Så det där med att prestera på bra tid kan jag bara glömma. Målet blir att ta sig runt och överleva, det är ju trots allt 21,1 km. Apropå överleva, så vet jag inte hur det kommer att gå ens med den biten! För saken är den att jag har drabbats av den berömda nummerlappshypokondrin! 

Nummerlappshypokondri är ett allmänt känt tillstånd bland många löpare som brukar springa lopp. Kort och gott handlar det helt enkelt om att samma stund som man hämtar ut sin nummerlapp, alternativt får sitt efterlängtade startbevis, börjar man att känna efter. Och då börjar man märka av små tecken på sånt som skulle kunna äventyra loppet ifråga. Det kan vara förkylningssymptom eller en gammal skada som börjar göra sig påmind. Det kan också vara så att alla andra i familjen helt plötsligt drabbas av magsjuka, influensa, malaria eller annan väldigt smittsam åkomma.

Under förra veckan fick jag startbeviset i min mejlbox. Där finns info om var och när nummerlappen ska hämtas och annan nyttig information om loppet. Några dagar efter att startbeviset kom, fick jag hem en jättesnorig och hostig son. Alltså väldigt snorig... Mer än han har varit under hela året. Några dagar senare börjar dottern också att snora... Och vad händer sen? Häromdagen vaknar jag av att jag har ont i halsen och känner mig tung i huvudet. Idag är jag trött, snorig och har ont i halsen... Jag har lyckats hålla mig frisk hela vintern, så varför nu? Varför? Kunde inte detta vänta tills strax efter den 22:a?
Jag har försökt mota den i grind med diverse huskurer: Ingefära, vitlök, whisky, Netflix, choklad och yllesockor. Hittills har det inte gett någon resultat. Nu vet jag inte längre vad jag ska göra. Jag har inte tid för det här. Som sagt, det är en vecka kvar. Kommer det att hinna gå över? Kommer jag att överleva??


Hej förkylningssymptom. Ni är inte önskade. Vik hädan. 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar