Veckans utmaning v.7

I dagens moderna samhälle är det lätt att hålla kontakten med varandra via e-mejl, Facebook, sms, WhatsApp, Twitter, Skype och andra liknande tjänster. Samtidigt kanske många av oss har blivit lite lata och bekväma; vi väljer att skicka ett mejl eller ett sms istället för att ringa ett samtal och faktiskt prata med personen i fråga. Sedan har vi kategorin av människor som inte använder sig av den moderna teknologin på samma sätt som vi andra kanske gör.

Veckans utmaning var därför att faktiskt ringa till någon som du inte har pratat med på länge.

Heidi: Jag är överhuvudtaget dålig på att ringa till folk. Brukar kännas lättare att sms:a eller mejla. Men jag brukade alltid någon gång, dock alldeles för sällan, ringa mina farföräldrar. De tillhör kategorin som visserligen har mobiltelefon, men använder den till att faktiskt ringa med. 

I höstas gick min pappa bort väldigt hastigt. Det var en svår period för oss alla, men särskilt tungt för min farmor. Eftersom farmor och farfar bor i Finland, kan jag inte besöka dem så ofta. Så jag lovade mig själv att ringa till dem oftare i fortsättningen. Under hösten ringde jag till dem ungefär en gång i veckan. Men efter jul har jag tyvärr inte ringt dem alls. Jag har tänkt på det ofta, men då har det varit så sent på kvällen eller något annat som kom emellan. Det dåliga samvetet har vuxit under tiden som gått.

Så den här veckans utmaning var lite av en spark i rätt riktning för mig. Jag ringde farmor i tisdags. Hon blev väldigt glad, som hon alltid blir. Jag vet att hon inte vågar ringa hit, ifall det skulle vara någon svenskspråkig som svarade (och ändå har jag förklarat att ingen annan svarar i min mobil än jag). Och jag vet också att vår lilla pratstund betyder mycket för henne. Och lika mycket betyder den för mig. Jag har tillbringat många somrar hos dem i min barndom och ungdom. Det finns många glada minnen från den gångna tiden. Nu är farmor och farfar över 80 år. Än så länge mår de bra. Men de kommer inte att finnas kvar för evigt. Så jag passar på att prata med dem så ofta det bara går. För jag vill inte plågas av "jag borde ha ringt dem oftare" -tankarna.

Anna: Jag är också extremt dålig på att ringa till folk. Till mamma är ett undantag, henne ringer jag ofta på väg hem från  jobbet.

Även jag har äldre släktingar som jag har pinsamt låg regelbundenhet i kontakten till. Så den här helgen tog jag tag i mitt dåliga samvete och ringde till min mormor. Jag har inte pratat med henne sen i julas, så nu kände jag att det var dags att ringa. Hon blir alltid väldigt glad när man ringer, men långa samtal blir det inte. Fyra-fem minuter är ett jättelångt samtal med henne.

Nästa vecka blir det ett annat tema på utmaningen. Anna lyssnade på Träningspodden och fick inspiration av nåt som PT:n Lofsan nämnde.

Tid till träning är till och från svårt att hitta, men det finns många små övningar man kan smyga in i vardagen som kan göra en jätteskillnad.

Den här veckan blir utmaningen att göra tåhävningar när man borstar tänderna.

Heidi ska springa Göteborgsvarvet som ni vet, och Anna vill ta tag i sin löpning nu innan landsvägssäsongen drar igång. Att göra tåhävningar två minuter morgon och kväll stärker fotlederna, och de flesta löpare behöver starkare fotleder för att bli stabilare och minska skaderisken. Och övningen tar ingen extra tid, man behöver inte byta om eller duscha efter. 

Tåhävningar, nu kör vi!