Anna: Födelsedag i skogen

Jag antar att de flesta familjer har "sin" grej. Man åker till badhus, lekland, fotbollscup, äter på McDonald's... Vår grej är att grilla korv. I skogen.
Jag är uppvuxen i en liten by på landet, och att gå ut i pappas skog och tända en brasa, dricka varm choklad och grilla korv över glöden gjorde vi då och då. Det var jättemysigt tyckte jag (fast kanske inte lika mycket när man började närma sig tonåren...), och för några år sen började jag och maken också att packa ryggsäcken och gå längs nån led i närheten av där vi bodde. Och sen vi fick barn har det blivit något vi gör regelbundet. Vi trivs i skogen, både med att vandra och plocka bär eller svamp. Ja, vi vandrar ju gärna i fjäll också, men vi har skogen runt hörnet och det är lite längre till fjällen.

Tidigare i veckan fyllde sonen fem år och vi hade båda tagit ledigt den dagen. Jag hade semesterdagar jag inte fick spara längre, så att ta ut dem nu passade perfekt. Vi frågade sonen vad han ville göra, det var ju ändå hans födelsedag. Och när han svarar att han vill gå ut i skogen och grilla korv kände vi att en sån önskan gick ju att uppfylla.

Oftast brukar vi åka bil eller cykla ca 5 km och sen gå ca 2,5 km till Lunsentorpet, grilla korv där och sen gå hem. Men den här gången hade vi inte tillgång till bil (Vi äger ingen egen utan bilpoolar med Heidis familj de få gånger vi behöver nån) och vi var lite osäkra på om sonen skulle orka totalt en mil cykel och en halvmil vandring nu när han knappt cyklat under vintern. Han har blivit för lång för att få plats i vår cykelkärra. Vi kollade andra alternativ och kom på att man kunde ju åka buss (båda har pendlarkort, så det är ju smidigt när kollektivtrafiken funkar.) några kilometer och därifrån följa Upplandsleden knappt tre km söderut. Då skulle man komma fram till en grillplats utmed en å. Perfekt tyckte vi! Ny skog, ny grillplats och lagom långt för barnben.

Tyvärr var ju inte vädret så strålande direkt. Mulet och lätt duggregn. Men som hurtiga friluftsmänniskor säger "det finns inga dåliga kläder...", så vi packade, klädde på oss och gav oss iväg. Sonen var väldigt uppspelt och tossig, som han brukar i början av våra utflykter. 

En varierad vandring, vi började på landsvägen men svängde snart upp på en stig in i skogen. Granskog med fluffig mossa på marken. Senade passerade vi både hasselbackar med blåsippor på marken, ett hygge, mera jordbrukslandslandskap, en kraftledningsgata och mot slutet ganska lerig al-skog. 

Det var också i sån natur som grillplatsen låg. Lera/trampad jord, lövträd, stenar och en brusande å. Kanske inte det charmigaste stället att vara på med två småbarn när det småregnar. Båda var helt svartgeggiga när det var dags att grilla våra korvar... 

Men hade det varit torrt, och kanske ett par-tre veckor senare, så hade det säkert varit en jättefin grillplats! 



Gott om torr ved och en riktigt fräsch eldstad. De brukar kunna vara misshandlade av ovana grillare rätt ofta. (Släng aldrig massor av vatten på elden medan det brinner eller glöder för fullt. Eldstaden spricker! Man ska visserligen aldrig lämna en eld, men om man eldar lite klokt behöver man inte släcka heller. 4-5 vedträn brukar bli en lagom brasa för att grilla våra korvar och då är det bara lite glödande kol kvar när vi packat ihop och ska gå hem.)

Sonen var lite trött på vägen hem, fast det handlade mer om att han var uttråkad än att han var trött på riktigt. Vi har några lekar att ta till för att motivera, och en och annan godisbit brukar hjälpa...

Men på det stora hela en riktigt bra utflykt. Bortsett från vädret, men det kunde varit värre!

Gissa vad han fick i present...