Klockan är just nu 01:45. På min ena axel ligger en liten flicka som då och då hostar till. Själv försöker jag sova. Det gick bra en stund, men jag väcktes av både dotterns och mina egna hostningar. Innan dess så sov jag väl rätt ok, men drömde rätt stressiga drömmar. Jobbdrömmar. Om vattenslangar och grillgaller som inte gick att hitta eller vi hade enorma mängder av. För ett par nätter sen drömde jag om kunder som vägrade gå hem när butiken stängde (Vi hade en sån igår kväll förresten. Sjukt störigt att inte ens försöka avsluta sitt besök när vi stängt för tio minuter sen. Snälla, visa lite respekt för oss som jobbar i butik och våra öppettider.) .
När en drömmer sånt här är det ju ganska uppenbart att jobbet tar upp lite för mycket av ens liv och tankar just nu. Det är och har varit sjukt mycket i ungefär tre månader nu och det börjar kännas både fysiskt och psykiskt. Skrev faktiskt ett mail till mina chefer när jag satt på bussen den jobbet om just detta. Jag kan inte prestera 100%-igt just nu och det känns inte bra eftersom jag presterar sämre och det blir både kunder och kollegor lidande av, och det är ytterligare en stressfaktor.
Träningen blir ju självklart också lidande av stressen och tidsbristen, och att inte tiden och orken finns för att träna blir också det en stressfaktor. Allt börjar falla på plats för att den där onda spiralen ska börja snurra. Tycker inte om den känslan.
Nu ska jag i alla fall vara ledig tillsammans med mina barn i fyra dagar, så jag hoppas jag kan få drömma om sandlådor, barnböcker och legobitar istället för grillgaller nu.
Nu sover dottern lugnt igen och jag ska snart försöka lägga ner henne i hennes egen säng igen och förhoppningsvis lyckas somna själv också.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar