Anna: Respekt på vägarna

Nu under vintern, innan tävlingssäsongen drar igång på allvar för World Tour-lagen (även om de första tävlingarna har dragit igång redan.  Både i Argentina och Australien har det tävlats under den gånga veckan), de bästa av de bästa profesionella cyklisterna, är det många som åker på träningsläger. Kanarieöarna, Mallorca eller olika ställen i Italien eller Spanien är vanliga resmål. Giant-Alpecin är ett av de här lagen, och i helgen var sex cyklister ur det lagen ute på en träningsrunda i Spanien. Bland dem fanns Fredrik Ludvigsson. Han och hans bror Tobias är de enda två svenska herrcyklister som tävlar på den här nivån.
De sex cyklisterna körde i en klunga på en rak väg när en bil kommer körande emot dem, på fel sida av vägen. Cyklisterna har ingenstans att ta vägen, utan de frontalkrockar med bilen. De flesta klarade sig förhållandevis bra, med rejäla skrubbsår, blåmärken och en chock som nog sätter sina spår, men ett par cyklister blev hämtade i helikopter. Ingen dog den här gången, men det har hänt det med.

Cyklarna var ganska illa tilltygade efter smällen.

I sin bok Mitt eget race skriver Fredrik Kessiakoff om en sån träningsrunda. Han var med sitt dåvarande lag Team Crescent i Italien i nio veckor och tränade och tävlade. Under en träningsrunda skulle de svänga vänster i en T-korsning. De tio cyklisterna saktar in, kollar läget och ser inga bilar. De börjar ta sig över vägen när det plötsligt dyker upp nånting i hög hastighet från vänster. En varning skriks ut, cyklister försöker ta sig över vägen. De hör bromstjut och en smäll. Bilen har smällt rakt in i flera av cyklisterna och 18-åriga Johan Jelvin, ny i laget och har inte ens kört en tävling än, ligger livlös 20 meter bort. Hade föraren av skåpbilen bara hållit hastighetsbegränsningen kanske Johan hade varit en av de stora namnen inom svensk cykel idag.

När jag läser om såna här olyckor blir jag alldeles kall. Det är så lätt att olyckan är framme, och det drabbar alla, inte bara nybörjare som är ovana att köra på trafikerade vägar. Jag lovar att de här cyklisterna spenderar extremt många timmar cyklandes på såna. Är man bara ouppmärksam i fel sekund vet man inte vad som händer och som cyklist är man väldigt oskyddad. Det lilla skydd jag har mot smällar är hjälmen, resten av kroppen är helt oskyddad. En del bilister verkar vara helt omedvetna om det vindsug som blir när de kör om, och det kan vara riktigt läskigt om de inte håller ett avstånd på minst en, gärna en och en halv, meter. Det är klart att större bilar ger större vinddrag, men den absolut läskigaste omkörningen jag själv varit med om var en liten, tvåsitsig sportbil som körde förbi mig i minst 180 km/h, och det var inte mycket till avstånd mellan bilen och cykeln kan jag lova! Min erfarenhet är att bussar och lastbilar är mycket bättre på det här med att hålla avstånd, men jag vet att det är många cyklister som har andra erfarenheter.

Jag vill inte på något sätt säga att alla bilister är hänsynslösa och cyklister aldrig gör fel. Det finns många cyklister som borde gå en kurs i trafikvett. Själv ligger jag så långt ut i kanten jag vågar, beroende på asfaltens kvalitet och jag vill gärna ha en viss vingelmån när det kommer kastvindar från sidan eller omkörningar. Jag har mött cyklister som i princip kör mitt på vägen. Då har de inte ens kört ett gäng i klunga, utan en helt ensam cyklist kommer trampande mitt på vägen. Denna cyklist har jag mött många gånger och hen har dessutom varit iförd klubbdräkt. Inte bra reklam för klubben kan jag tycka.
Jag har också mött cyklister i klunga där de kört på två led och de två som kört längst fram har varit så inne i ett samtal att de inte hör att cyklisterna bakom dem ropar att det kommer en buss bakifrån, utan de fortsätter att prata och ta upp hela körfältet utan att ge det minsta plats åt bussen att köra om. Jag mötte den här klungan i en kurva på ett öppet fält. De flesta cyklisterna körde åt sidan för att släppa förbi bussen, utom det här främsta paret. Jag själv fick köra ut i gräskanten för att inte krocka med bussen (relativt smal väg), och när bussen och jag passerat varandra med ca 50 meter hörde jag hur den tutade för att bli framsläppt. Att vara så ouppmärksam som cyklist känns helt otänkbart, det är för mycket som står på spel.

Ömsesidig respekt på vägarna är en dröm för mig. Bilister och cyklister måste lära sig att dela på vägen, men på cykelforum läser jag ständigt om konflikter. Cyklister som blir prejade, smitningar från olycksplatser och glåpord, utskällningar och arga gester från både cyklister och bilister. Om alla cyklister kunde lära sig att åtminstone hålla sig på den yttre halvan av vägbanan, eller ännu hellre i vägrenen om det finns nån någorlunda bred så kanske bilisterna hellre delar med sig. Jag hoppas på det. Jag vet att det finns många bilister som inte tycker attt cyklar har på vägarna att göra överhuvudtaget. "Det finns cykelbanor. Kör där!" Och cykelbanor är jättebra, jag vill ha fler cykelbanor i tättorter, och mer än gärna en cykelpendlar-väg till närbelägna samhällen och städer. Att köra landsvägscykel på cykelbanor i samhällen är däremot ingen bra idé. Cykelbanorna är inte anpassade för den typen av cykling. Genom samhället här där vi bor råder 30 km/h-gräns på en större gata där jag cyklat rätt många gånger. Om jag kör i den hastigheten, och dessutom tar mig över fartguppen mycket smidigare än bilarna som jag måste bromsa in för, borde jag inte passa bättre på gatan än på cykelbanan där barnvagnar, kopplade hundar och tanter med rollator rör sig hit och dit och betydligt långsammare?

Som cyklist finns det några enkla saker jag kan göra för att bidra till säkrare trafik med förhoppningsvis mindre missförstånd. Jag hoppas och tror att det mesta på listan är självklart, men en liten repetition skadar inte.

• Var synlig. Ha färgstarka kläder som syns och använd reflexer och lampor när det behövs.
• Gör tecken. Visa med händerna när du tänker svänga eller stanna. Är det mörkt ute, använd handskar med reflex.
• Titta åt alla håll, även bakåt, INNAN svängen påbörjas. Extra viktigt vid vänstersväng.
• Kör inte mitt på vägen. Om vi kör närmare vägkanten är det lättare för bilisterna att hålla avstånd vid omköring också.
• Inga lurar i öronen. Att höra trafiken ökar säkerheten.
• Hjälm är det enda skydd man har som cyklist. Använd den!
• Kör inte i bredd om sikten är skymd. Borde vara självklart, men vet att så inte är fallet. Cykelklubbar på träning är inte undantagna. Det är väl de två krascherna jag skrev om i början bra exempel på, och de skedde där det var fri sikt.
• När en bilist kör långt ut i motsatt körfält för att hålla avståndet vid en omkörning, släng upp handen och tacka dem! Visa uppskattning och uppmuntra dem att fortsätta göra schyssta omkörningar.