Att lyssna eller inte lyssna

Heidi: Det här med att ha lurar i öronen och lyssna på något är ju väldigt individuellt.
Jag har länge varit motståndare till att lyssna på något i hörlurarna överhuvudtaget. Möjligtvis har jag lyssnat på någon ljudbok hemma strax innan läggdags, men det är allt. Jag vill ha koll på det som händer runt omkring mig, därför känns det fel att distrahera sig med något som tar bort eventuella andra ljud. Jag skulle till exempel aldrig kunna sova med öronproppar, av samma orsak. Att lyssna på något under en löprunda var därför helt otänkbart.
Men eftersom löprundorna mest kändes som en plåga i början bestämde jag mig för att ge hörlurarna en chans. Jag laddade spellistan med musik som jag trodde skulle ha bra tempo att springa till.
Och så sprang jag. Hade musiken på väldigt låg volym, för att inte missa något runt omkring mig. Så förvånad jag blev när löpningen helt plötsligt gick så bra! Jag hade något annat att fokusera på istället för att tänka på hur långt jag hade kvar innan jag skulle vara klar.
För mig gav alltså musiken den knuffen jag behövde för att verkligen komma in i löpningen och kunna motivera mig till att springa längre sträckor. Dessutom var det roligt att upptäcka att olika låtar har olika effekt på löpningen. Vissa låtar passar bättre när man vill komma igång (AC/DC: "Thunderstruck"), vissa låtar funkar riktigt bra när det känns tungt (Marilyn Manson: "Personal Jesus") och vissa låtar fungerar lite som återhämtning då man kan sänka tempot lite (Faithless: "One Step Too Far"). (Mer om mina personliga löparlåtar kommer kanske i något senare inlägg)
Efter att ha sprungit med musik ett bra tag, testade jag att springa utan musik en dag. Jag ville se om det blev någon skillnad. Och det gick fort! Helt plötsligt hade jag inte musiken som distraherade och jag kunde gå in i mina egna tankar till 100%. Löpningen blev ett sätt att sortera tankar och rensa huvudet efter en dag på jobbet eller liknande.
Nu har jag sprungit utan musik i några månader. Och för tillfället trivs jag bra med det. Det är lustigt hur musik kan både peppa och hämma löpningen.
På lopp springer jag aldrig med musik. Där är det alltid så mycket som händer runt omkring: löpare som kommer från alla håll och framförallt alla som står och hejar längs med vägen. Det är så otroligt peppande och en riktig egoboost när någon står och ropar att man är duktig och ser stark ut och att det "bara" 5 km kvar osv. Det vill jag absolut inte stänga ute!

Anna: När det gäller cykling är lurar i öronen helt uteslutet för min del. Dels för att jag inte störs av vindbrus eller tycker att jag behöver nåt annat lyssna på för att "ha nåt att göra" på cykeln, dels av säkerhetsskäl. Som landsvägscyklist är det direkt livsfarligt att inte vara uppmärksam på trafiken på vägen. Det är en hel del vindbrus från hjälmen så det är faktiskt inte alltid man märker när det kommer en bil bakifrån ändå, och om jag hade musik i öronen så skulle jag ju absolut inte höra nånting.
Däremot händer det att jag sjunger och nynnnar för mig själv när jag är ute. Ofta Queen, Iron Maiden eller när annat ur rock/hårdrocksgenren, men visst slinker det motvilligt med en och annan barnvagnssång i soundtracket som rullar i mitt huvud.
 Jag vet att alla cyklister inte håller med mig, det är många som kör med musik. En del med lurar i båda öronen, andra har bara lur i det högra örat, mot väggrenen, för att lyssna efter bilar med det vänstra.

När jag går ensam eller springer däremot, då vill jag gärna ha lurar i öronen. Fast då lyssnar jag nästan alltid på poddar. Prat i lurarna får mig att slappna av och inte tänka så mycket på själva löpningen, utan bara springa vidare i en takt som känns lagom, ofta fortare än jag trott att jag sprungit märker jag sen när jag kollar Runkeeper efter passets slut. Jag har hittat några favoriter, men det finns ju hur mycket poddar som helst att leta bland. Jag har laddat ner massor av Sommar- och vinterprat, där finns en hel del att välja på, beroende på personliga intressen. Jag brukar dessutom lyssna på flera stickpoddar, eftersom stickning är ett av mina större intressen. Bland annat Stickpodden och Rätt avigt. Nördic knitting passar bättre när jag går än när jag springer. Myslyssning! Jag tycker också om böcker, och då lyssnar jag gärna på En förbannad podd eller Mellan raderna. Och nörden i mig har myst mycket till Nördsnack där det pratas om serietidningar, brädspel, filmer, sci fi, fantasy.